Upptäckte att vi inte startat någon helgdiskussionstråd denna vecka, så här kommer den.
Rubrik: Pengamängden och aktiekurser.
Hur pengar skapas har genererat många och långa diskussioner i olika fora på nätet. Vi tar USA som exempel. Det finns ju olika typer av "pengar". Mynt, sedlar, digitala siffror på ett konto mm. Det finns olika klassifikationer för "pengar" M1, M2 och M3 är de mest vedertagna.
Fysiska pengar som mynt och sedlar är bara en liten del av den totala pengamängden. Digitala siffror på ett konto är vanligast.
Amerikanska riksgälden kan prägla mynt men inte tillverka digitala dollars. Däremot kan amerikanska staten ge ut och sälja statsobligationer enligt de regler som kongressen och senaten bestämmer. Kallas bl a för QE (Quantitative Easing). Många statsobligationer köps upp av Federal Reserv . Trots namnet är Federal Reserv inte mer federal än t.ex distributionsföretaget Federal Express. Federal Reserv ägs av de största amerikanska bankerna och skapades 1913 genom en lag som kuppades in då de flesta senatorer och kongressledamöter redan åkt hem på julledigheten. Federal Reserv får skapa pengar ur tomma intet om det finns säkerheter. FED köper alltså in statsobligationer med pengar som skapats med själva statsobligationen som säkerhet. För denna generösa service måste den amerikanska staten betala ut ränta till FED på statsobligationen. FED kan alltså inte skapa pengar utan säkerhet men lever gott på räntan på pengarna de skapat ur tomma luften.
På liknade sätt förhåller det sig med vanliga banker. Om du bor i ett hus och upptäcker att grannen som har ett likadant hus just sålt det för 1 miljon mer än du och han köpt era hus för, kan du gå till banken och öka belåningen på ditt hus. För att göra detta vill banken ha en säkerhet, inteckning, i ditt hus.
För att få lån måste du ha ett konto i banken. Banken kan nu skapa digitala pengar med inteckningen som säkerhet och sätta in på ditt konto. Att ha pengar på ett konto innebär inte att man "äger" pengarna utan bara att banken är skyldig att betala dig motsvarande summa som står på kontot. Ett konto innebär alltså att banken är skyldig dig pengarna. Då du tar ett huslån innebär det å andra sidan att du är skyldig banken pengar.
Alltså: Du tar ett lån på 1miljon med en husinteckning som säkerhet (du är skyldig banken 1 miljon) och banken sätter in 1 miljon digitalt på ditt konto (banken är skyldig dig 1 miljon). Denna miljon har nu skapats ur tomma intet av banken. För att få lov att göra så måste banken vara en bank dvs ha oktroj. Oktroj innebär att banken får lov att ha inlåningskonton som är förutsättningen för att skapa pengar. Detta är skillnaden mellan finansbolag och banker. Ett finansbolag får inte ha insättningskonton och kan således inte skapa pengar mot säkerhet utan måste i sin tur låna upp pengarna från andra.
Banken måste underkasta sig de europeiska reglerna enlig Basel II som bla säger att banken måste ha minst 8% av pengarna som lånas ut till privatpersoner i kassan. Lånar banken ut till en kommun krävs 0% av lånepengarna i kassan. Detta är det sk kapitaltäckningskravet som diskuteras så mycket av finansministrarna med Anders Borg i spetsen som gärna vill höja kravet på bankerna.
Nu lite mer aktierelaterat. Både Nordnet och Avanza är numera banker dvs innehar oktroj. De kan alltså mot säkerhet skapa pengar.
Olika aktier har olika belåningsgrad. Säg att du äger aktier för 1 miljon med 80% belåningsgrad. Då du lånar på aktierna skapar banken nya 800000 som du kan handla aktier för. För dessa pengar köper du fler aktier som du kan belåna med 80 % dvs få 640000 för som du i sin tur handlar mer aktier för osv. Du behöver alltså endast ha 20% eget kapital för att handla aktierna och kan således ha belånade aktier för 5 miljoner. Om aktiekursen sjunker tvingas du sälja dina aktier. Om de flesta aktieägare är högbelånade måste de också sälja som gör att aktiekursen sjunker ännu mer varpå fler tvingas att sälja osv. Vi har nu kommit in i en nedåtgående spiral som kan leda till börskrasch om den sprider sig till flera sektorer av aktier. Utöver detta påverkas ju alla aktiederivat som kan uppgå till större belopp än underliggande aktier.
På motsvarande sätt fungerar ju husmarknaden (fast utan derivat). I Många länder har bostadsmarknaden sjunkit, men ännu inte i Sverige. Fast det är ju inte börsrelaterat såvida man inte intecknat sitt hus för att handla aktier.
Med vänlig hälsning
Bertil
Rubrik: Pengamängden och aktiekurser.
Hur pengar skapas har genererat många och långa diskussioner i olika fora på nätet. Vi tar USA som exempel. Det finns ju olika typer av "pengar". Mynt, sedlar, digitala siffror på ett konto mm. Det finns olika klassifikationer för "pengar" M1, M2 och M3 är de mest vedertagna.
Fysiska pengar som mynt och sedlar är bara en liten del av den totala pengamängden. Digitala siffror på ett konto är vanligast.
Amerikanska riksgälden kan prägla mynt men inte tillverka digitala dollars. Däremot kan amerikanska staten ge ut och sälja statsobligationer enligt de regler som kongressen och senaten bestämmer. Kallas bl a för QE (Quantitative Easing). Många statsobligationer köps upp av Federal Reserv . Trots namnet är Federal Reserv inte mer federal än t.ex distributionsföretaget Federal Express. Federal Reserv ägs av de största amerikanska bankerna och skapades 1913 genom en lag som kuppades in då de flesta senatorer och kongressledamöter redan åkt hem på julledigheten. Federal Reserv får skapa pengar ur tomma intet om det finns säkerheter. FED köper alltså in statsobligationer med pengar som skapats med själva statsobligationen som säkerhet. För denna generösa service måste den amerikanska staten betala ut ränta till FED på statsobligationen. FED kan alltså inte skapa pengar utan säkerhet men lever gott på räntan på pengarna de skapat ur tomma luften.
På liknade sätt förhåller det sig med vanliga banker. Om du bor i ett hus och upptäcker att grannen som har ett likadant hus just sålt det för 1 miljon mer än du och han köpt era hus för, kan du gå till banken och öka belåningen på ditt hus. För att göra detta vill banken ha en säkerhet, inteckning, i ditt hus.
För att få lån måste du ha ett konto i banken. Banken kan nu skapa digitala pengar med inteckningen som säkerhet och sätta in på ditt konto. Att ha pengar på ett konto innebär inte att man "äger" pengarna utan bara att banken är skyldig att betala dig motsvarande summa som står på kontot. Ett konto innebär alltså att banken är skyldig dig pengarna. Då du tar ett huslån innebär det å andra sidan att du är skyldig banken pengar.
Alltså: Du tar ett lån på 1miljon med en husinteckning som säkerhet (du är skyldig banken 1 miljon) och banken sätter in 1 miljon digitalt på ditt konto (banken är skyldig dig 1 miljon). Denna miljon har nu skapats ur tomma intet av banken. För att få lov att göra så måste banken vara en bank dvs ha oktroj. Oktroj innebär att banken får lov att ha inlåningskonton som är förutsättningen för att skapa pengar. Detta är skillnaden mellan finansbolag och banker. Ett finansbolag får inte ha insättningskonton och kan således inte skapa pengar mot säkerhet utan måste i sin tur låna upp pengarna från andra.
Banken måste underkasta sig de europeiska reglerna enlig Basel II som bla säger att banken måste ha minst 8% av pengarna som lånas ut till privatpersoner i kassan. Lånar banken ut till en kommun krävs 0% av lånepengarna i kassan. Detta är det sk kapitaltäckningskravet som diskuteras så mycket av finansministrarna med Anders Borg i spetsen som gärna vill höja kravet på bankerna.
Nu lite mer aktierelaterat. Både Nordnet och Avanza är numera banker dvs innehar oktroj. De kan alltså mot säkerhet skapa pengar.
Olika aktier har olika belåningsgrad. Säg att du äger aktier för 1 miljon med 80% belåningsgrad. Då du lånar på aktierna skapar banken nya 800000 som du kan handla aktier för. För dessa pengar köper du fler aktier som du kan belåna med 80 % dvs få 640000 för som du i sin tur handlar mer aktier för osv. Du behöver alltså endast ha 20% eget kapital för att handla aktierna och kan således ha belånade aktier för 5 miljoner. Om aktiekursen sjunker tvingas du sälja dina aktier. Om de flesta aktieägare är högbelånade måste de också sälja som gör att aktiekursen sjunker ännu mer varpå fler tvingas att sälja osv. Vi har nu kommit in i en nedåtgående spiral som kan leda till börskrasch om den sprider sig till flera sektorer av aktier. Utöver detta påverkas ju alla aktiederivat som kan uppgå till större belopp än underliggande aktier.
På motsvarande sätt fungerar ju husmarknaden (fast utan derivat). I Många länder har bostadsmarknaden sjunkit, men ännu inte i Sverige. Fast det är ju inte börsrelaterat såvida man inte intecknat sitt hus för att handla aktier.
Med vänlig hälsning
Bertil
Comment