Det vanliga dilemmat för dagsbaserad terminshandel då man försöker hänga med på både uppgång och nedgång är:
1) Detektera korta trenden. Om man detekterar innan trenden brutit ut tydligt, så kanske det inte är en trend.
2) Om man väntar att trigga tills trenden bevisat sin existens så handlar man ofta för sent, dvs köper på topp och säljer på botten.
3) Ofta får man en rekyl mot trenden, hur förhindrar man att trigga på rekylen?
Det räcker alltså inte att bara detektera en rörelse och handla på den, man måste också ha någon typ av spärr eller filter för att inte handla på rekyler.
Själv använder jag bla några medelvärden.
Ett medelvärde ligger mellan 25 och 30 minuter. Ett annat medelvärde är en egen konstruktion som dynamiskt ändrar antalet medelvärdesbildningar beroende på kurvans kortsiktiga volatilitet.
För trigg måste lutningen för båda kurvorna gå i trendens riktning samt den ena kurvan ligga högre än den andra. Dessutom måste en momentan (inom ett par minuter) breakout inträffa.
Gör man så triggar man ofta på de längre breakoutbaserade trenderna samtidigt som man ignorerar korta rekyler även om de är djupa.
Om rekylen är riktigt, riktig djup eller snabb så är det ingen rekyl utan ett trendbrott. Då måste man ha en annan trigger som tar hand om detta.
Handeln under den första timmen är ofta svårförutsägbar, så där måste man ha särskilda spärrar. Under dagens sista två timmar finns ju begränsad tid för att kunna trenda med vinstgivande lutning, så där får man ha andra ordermodeller som går ur marknaden under bestämda förutsättningar.
Har man gjort en rejäl trendvinst på över 10 punkter så brukar marknaden oscillera med lägre amplitud som nästan alltid är omöjlig att förutse, så därför är det då bättre att automatiskt gå ur marknaden i minst 4 timmar.
Med vänlig hälsning
Bertil

Leave a comment: